Utmaning nr 3
"Customize a ribbon border" tror jag utmaningen heter... :-) Jag flippade lite... bara för att det är en utmaning från Elsie F så ger det på något sätt mer leklust till hela projektet. Sen måste man ju ta till lite nödlösningar ibland när det inte blir som man tänkt sig. Ibland är jag glad att jag inte planerar så mycket i förväg utan mest kör på känsla och ibland önskar jag att jag hade lite bättre koll. Hursomhelst är det lite skönt att träna på att inte eftersträva perfektion...
Hur som helst, layouten handlar om Linus (och många andra barns) favoritord "varför". Jag hade verkligen aldrig någonsin kunnat föreställa mig hur många gånger det ordet skulle kunna yttras i ett och samma rum, från en och samma mun, under en och samma dag. Journalingen är väl kanske inte riktigt läsbar och slutet saknas för jag hade stora problem med att sätta ihop de scannade delarna idag och gav väl till sist upp ungefär, men höjdpunkten är i alla fall berättelsen om när Linus häromdagen ställde en fråga - jag minns inte om vad - och sen frågade han "varför?" innan Johan eller jag ens hunnit svara på den första frågan. Han förekom oss, kan man säga... =) Och varför inte, om man ändå vet vad man ska säga behöver man väl inte invänta "rätt" tidpunkt? =)
Sen har jag stavat fel på ett ord också. Hemskt irriterande att ha skrivit de tre första bokstäverna och att inse att det blev fel. Jag kom inte på något annat att göra än att fortsätta skriva, trots att det är helt galet. Vet inte vad jag ska göra åt saken, det går ju liksom inte att rädda.
Titlen här är utskriven med fonten CK Evie, som bara är konturer och lämnar tomrum i mitten. Blev jätteglad när jag kom på att den då passar utmärkt att skriva ut på olika mönstrade papper och sen klippas ut! :-) Varianter på det kommer ni nog få se mer av från mig framöver.
52 utmaningar...
Den första utmaningen var att skriva texten på remsor. Jag scrappade en supersnabb LO som jag ändå gillar i all sin enkelhet. Och jag är glad över att ha fått ned orden på papper. När Alva var nyfödd träffade vi en av läkarna som gjort ultraljud tidigare under graviditeten och han kunde direkt se på Alvas huvud att hon hade legat i säte. Sätesbarn får en väldigt karaktäristisk rundad huvudform, enligt honom, som försvinner några dagar efter födseln. Då tyckte vi att det var jättefascinerande och förstod inte alls hur det kunde synas, men så här i efterhand tror jag att jag förstår mer vad han menade var den speciella rundningen...
Jag har använt svart bazzill, papper från american crafts (det enfärgade är baksidan), knappar, snöre och pennor. Fotot är taget samma dag som Alva föddes.