Ska bara gnälla lite... eller mycket...
När Alva var riktigt liten sov hon förstås mest hela tiden men någon gång i somras (när hon var en månad?) började kvällarna bli krångliga. Först var det bara att ligga vid bröstet som funkade - annars skrek hon. Sen slutade det att fungera och det enda som funkade för att få henne att somna var att jag gick och la mig samtidigt som henne (vid 20-21 tiden, när vi inte orkade bära henne längre) och ammade henne till sömns. Sen började det krångla, kanske i augusti? Och sedan dess är kvällarna en kamp. Alva är skittrött och hon sover inte för mycket på dagarna, men somnar ändå inte. Hon kan inte slappna av. Det är som att hon är rädd för att somna eller som att hon inte vet hur man gör. Det funkar inte att bära, det funkar inte att amma, gunga, sjunga... ingenting... Hon gallskriker inte precis hela tiden men hon är ändå tillräckligt ledsen för att det ska ta vansinnigt på våra krafter. Framför allt så är problemet att vi aldrig får det lugnt. Johan och jag har nära NOLL egen tid tillsammans och så har det varit i snart ett år. Det var ju i mitten av mars förra året som jag flyttade in på sjukhuset. Igår kände jag verkligen att det här inte går längre. Det funkar inte, vi står inte ut. Men vi kan inte komma på en enda lösning...
Just nu tror jag att obehag av tänderna som aldrig vill komma (men tandköttet är tjockt och bulligt och hon verkar helt klart tycka att det är jobbigt i munnen) och frustration över att hon fortfarande inte kryper gör allt extra besvärligt. Dessutom verkar inte magen fungera helt och hållet som den ska, utan den ställer också till lite besvär ibland.
Men det här med sömnen - det är inget tillfälligt. Jag vill bara att det ska ordna sig. Att hon ska somna snällt på kvällarna med en snuttefilt och en sång. Det känns så väldigt hopplöst.
Om det är någon tröst så var Amanda precis likadan... och hon skrek högt! Det enda som hjälpte var att gå runt med henne och "dunka" henne ganska hårt i rumpan så hon for upp och ner... då sov hon studsandes... Men!!! Det går över!!! Faktiskt, även om det för oss tog månader! Hoppas det löser sig snart och att Alva förstår hur himla skönt det är att sova!!!
har inga tips att komma med mer än än stor styrkekra. hoppas det snart vänder. kram
Vet precis hur det är och vi har levt med sömnproblem i över ett år nu... I höstas blev jag rejält trött på att Annie låg fastklistrad vid mitt bröst hela nätterna och aldrig somnade själv så då körde vi femminuters. Det funkade faktiskt. Första kvällen skrek hon 45 minuter, men sedan gick det bättre och bättre och hon sov HELA nätter ett tag. Sedan blev det värre igen och nu kör vi uttröttningsmetoden (tyckte fem minuters var lite för jobbig). Jag sitter och läser vid spjälsängen och lägger ner henne varje gång till hon somnar. Nu somnar hon själv i sängen och vaknar kanske en gång per natt. Klar förbättring. Sömn verkar inte vara något som kommer av sig själv, utan man får kämpa sig till det. Hoppas det går bättre snart och hör gärna av dig om du har fler frågor
KRAM!
Å så jobbigt det är när de inte vill sova. Magen kraschar ofta när tänderna är på g så vi får hoppas att de kommer snart. Vi körde 5 min metoden. Det var ren tortyr för oss i 2 dagar men sen blev det bra och hon lärde sig att hon är trygg att somna själv. Jag tror inte att man gör inte sitt barn någon tjänst att inte låta dem lära sig det. Att vyscha funkar inte tills de blir hur gamla som helst ;-) Hoppas ni får stöd av era familjer fast de bort långt borta. Man kan ju gå under när man inte får sova eller får egen tid! Kram!
Vi körde femminutersmetoden på Tuva. Hon skrek förfärligt de första gångerna, men efter en vecka gick det bra och hon somnar själv varje kväll. När hon sen bytte till stor säng blev det en förändring och hon testade oss med att gå upp. Bar in henne och hon fick skrika i 10 minuter sen somnade hon själv igen.
Håller tummarna för att ni hittar en lösning som passar er för utan sömn blir man inte riktigt sig själv. Massor med kramar
Uj uj uj! Nej, det här låter inte bra för någon. Känner jag BVC rätt har de inga bra råd heller. Våra har tack och lov sovit bra (att säga det här känns som att svära), men syrran har testat 5-minutersgrejen med okej resultat. Hoppas att ni kommer till roten med det här. Jag tror också att det är så att det till slut är omöjligt att se klart om man inte får sova ordentligt själv och så tär det ordentligt på familjen. Lycka till. Kram!
usch... min son var precis likadan och jag fasar infor tanken att det kanske blir likadant med nasta. fem-minuters metoden fungerade inte alls pa honom sorgligt nog, men den ar ju helt klart vart ett forsok. jag menar, den fungerar ju pa vissa barn. for oss fungerade tillslut buffning pa rumpan i kobination med valdigt strikta rutiner. verkligen exakt samma sak varje kvall vid exakt samma tidpunkt. han haller fortfarande hart pa sina rutiner och blir mycket upprord nar de forandras. sa alltid middag, sedan bad, valling (eller amning), godnattsaga (och jag borjade med riktiga sagor, for "stora" barn, vilket lugnade honom mer), nattlampan och sedan har buffningen forvandlats till klappa pa ryggen i fem minuter. har ni provat massage ocksa? det kan hjalpa vissa barn, sadana som har svart att vara stilla.
asch, jag ar nog inte mycket till hjalp :/ . jag bara hoppas pa SNAR battring. for visst blir det battre :) !