Lugnare...

Jag måste bara meddela att jag är lite lugnare och mindre förtvivlad nu... Båda barnen somnade i alla fall snällt för kvällen och det är bara att hoppas att Alva kan sova lite lugnt nu. De där väldigt jobbiga stunderna kommer *poff* med full kraft, men kan tack och lov också försvinna och då känns det plötsligt lite underligt att allt var så fruktansvärt hemskt nyss... Tack för att ni lyssnar på mitt svammel... :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback