AnnaBlogg

Det kändes verkligen inte bra igår kväll. Alva var förvisso rätt pigg en stund precis när jag kom hem och det var tur att jag fick se det, för sen steg febern över 39 igen och kvällen och natten bestod mest av ett enda springande fram och tillbaka mellan febriga och hostande barn. Linus var också uppe över 39 grader i natt och när klockan var 5 imorse så hade Alva 39.6-39.7 graders feber igen. Efter 5 dygn.

Jag kände mig gräsligt spänd och orolig igår kväll. Inte för att det var någon akut fara med henne. Vi har ju koll på henne och hon har absolut inte varit farligt dålig. Men det börjar dra ut så förfärligt på tiden det här och jag började oroa mig för vad som skulle kunna hända om hon inte fixar att bekämpa den här infektionen själv. Jag blev helt enkelt väldigt rädd att hon snabbt skulle bli mycket sämre. Så där som man läser i tidningen att det blir ibland.

Hur som helst - nu har vi varit med båda barnen på Vårdcentralen och resultatet var att Linus har halsfluss och har fått Kåvepenin. Alva visar tecken på en infektion längre ned i luftvägarna. Hon har ett något förhöjt CRP (33) och hon har ett litet biljud på andningen. MEN hon är tydligen inte tillräckligt dålig för att behöva medicin och hon ser fin ut i halsen, så de tog inte ens något halsprov på henne. Det kändes väldigt bakvänt att den som vi anser vara sjukast inte behöver någon behandling, men förhoppningsvis visste läkaren vad han pratade om. Och blir hon det allra minsta sämre så åker vi in med henne bums.

Just nu känns det faktiskt ganska ok - förutom att jag är galet trött och har ont i huvudet - för båda barnen är ganska pigga och Alva har inte fått tillbaka den höga febern efter medicinen imorse. Men jag går liksom bara och väntar på att den ska stiga igen. Förhoppningsvis väntar jag förgäves...!