AnnaBlogg

Jag bara undrar.

Jag tror jag genomgår någon sorts medelålderskris.

Den senaste tiden har jag gett mig in i shoppingdjungeln när det gäller helt andra saker än vad jag brukar bry mig om. Jag har köpt flera par skor, ett par olika väskor, en vårjacka, ett par sjalar och både nagellack och nagelvårdprodukter.

Nu har jag fått för mig att jag behöver en foundation. Efter flera år då jag tror att jag inte ens kan ha tittat mig i spegeln mer än ett ytterst flyktigt ögonkast då och då, var det ett ganska stort steg att börja använda lite kajal och mascara igen. Det händer inte riktigt varje dag, men faktiskt flera gånger i veckan. :)

Nu har jag plötsligt blivit oerhört sugen på att använda lite mer smink än så. I alla fall någon gång ibland. Jag vill jämna ut huden, utan att se alldeles sminkad ut. Naturlig... ni vet. :)

Jag har aldrig varit någon expert på det där med underlagskrämer och det känns lite konstigt att försöka lära sig att hitta rätt nu.

"Vad använder du för ansiktsvatten?" frågade hon som sminkade mig på prov på Åhlens city, där jag smet förbi på vägen hem idag.

"Öh, jag har inget ansiktsvatten."

Reaktionen var inte att leka med. Jag är lite orolig att det kanske blir någon påföljd? Finns det ansiktsvattenpoliser?

Dessutom föreslog hon en peeling och när jag nöjt berättade att jag faktiskt köpt ansiktspeeling nu i vinter för att jag insåg att jag behövde får bort lite "fnas", men att jag kanske inte varit riktigt så duktig på att använda den så ofta som jag borde, frågade hon förstås vad det var för peeling.

"Eh, någon från apoteket." svarade jag och hörde direkt hur fel det lät.

"Använder du fuktighetskräm från apoteket också?" Tonfallet avslöjade allt om vad hon hade tyckt om det.

Tack och lov köpte jag en dyr fuktighetskräm i vintras, så jag drog en lättnadens suck när jag verkade bli godkänd på den frågan. Jag berättade inte att jag inte smörjt in ansiktet överhuvudtaget, under mina ganska många år utan att titta i spegeln.

Hon var faktiskt inte speciellt trevlig den där människan.  Jag ska verkligen inte handla något av henne.

Men jag tror jag gillar hennes foundation... och den går ju att få tag på även i andra butiker. Och jag måste nog köpa ansiktsvatten också... ;)

Jag har aldrig varit speciellt skointresserad utan har oftast haft ett favoritpar åt gången som jag gått i jämt och ständigt, tills de gått sönder alldeles fullständigt.

Nu har jag plötsligt fått värsta rycket och köpt flera par skor under de senaste månaderna. Det är som att jag aldrig fattat förut att man kan ha skor av olika sort. Köper man lite finare skor behöver man ju faktiskt lite vardagligare skor också. Det behövs flera olika modeller och typer av skor i garderoben. Eller hur? (Håll med nu!)

*planerar nästa skoinköp*

...försöker vi desperat städa i ordning så att en hel hög med 6-7-åringar kan stöka till igen under eftermiddagens kalas. :)

...konstaterar vi att den laktosfria tårtbottnen sprack, men att barnen säkert inte bryr sig om ifall tårtan är lite knasig. *hoppas*

...har jag blivit besatt av nagellack.

...längtar jag efter att få scrappa. Jag säger bara Cocoa Daisy och majkitet... mums! Och den 23-25:e april är det dags för Cybercrop!

...känner jag att det är dags att se New Moon för andra gången snart. =)

...hinner jag inte riktigt med att ladda upp och redigera foton så som jag skulle vilja.

...dricker jag kaffe i hopp om att hitta lite mer dammsugningsenergi.

...är jag rätt nöjd med att vi i alla fall gjort en första sortering av de två kaotiska leksakslådorna som stått i vardagsrummet i en hel evighet och lite till.

...om rätt lag vinner. *deppar*

...för gårdagens snöfall kändes ju inte speciellt kul.

Idag är sista dagen på min påskledighet och jag känner mig alldeles slapp och slö och trött. Det finns ju så mycket jag skulle vilja få gjort, men jag vet inte riktigt vart energin har tagit vägen. Jag kanske vaknar till så småningom...

Så här såg det ut där ute på tomten i förrgår.




Och så här igår... inte riktigt lika kul...

Vi ska köpa en ny dammsugare. Via internet. Och när jag nu skulle skicka iväg beställningen tänkte jag att "Ja just ja, jag vill ju ha en stavmixer också. Jag kanske ska passa på och slänga med en sån i beställningen." Lätt som en plätt trodde jag, men tji fick jag. Jösses. Det är en djungel. De är dyra. De avancerade. Det är alldeles för svårt att välja. Tänk vilka problem man kan drabbas av... =)

Jag tror jag går och kollar på friidrott istället, så får jag klura på det där senare... :)

Jag har förstås gråtit mig igenom hela OS. Det bara blir så när någon vinner. Oavsett vem och i vad, tror jag. Ikväll grät jag till och med en skvätt till På spårets eftertexter. Ha ha ha... jag är konstig. :)

Alla tåg mellan Strängnäs och Stockholm verkar inställda idag också. Jag har inte riktigt klart för mig hur många ersättningsbussar det har gått, för jag försökte inte ens ta mig till jobbet idag. Det blir väl en dag flexledigt med ansökan i efterhand och jag antar att den kommer att beviljas. ;-) Frågan är hur det blir imorgon? Jag hade liksom tänkt mig att trafiken skulle komma igång under dagen idag så att jag hann se att det såg hyggligt stabilt ut innan jag skulle ge mig iväg imorgon. Stockholmsvägarna verkar ju ha varit hyggligt igenproppade eftersom alla var tvugna att åka bil så att åka ersättningsbuss kan ju knappast ha varit ett snabbt och smidigt alternativ. Men jag är som sagt inte ens säker på om det gått några bussar. Informationen från SJ förändras hela tiden och den är minst sagt otydlig. Det märks att de försöker, men de lyckas tyvärr inte...

När jag orkade upp ur sängen straxt före 8 i morse (sovmorgon - jippie...!) såg det ut så här utanför dörren. Då hade J kämpat rätt hårt med skottandet ett bra tag redan.



Vårt staket är begravt i snö...



Snöhögarna är stora!





Lekstugan är nästan begravd... :)



Vi har hittat brevlådan... :)



Men även om det är väldigt vackert så är det lite väl GALET också. Jag är glad att vi inte hade några resplaner den här helgen och jag undrar lite oroligt om det kommer att funka att ta sig till jobbet imorgon. SJ:s hemsida är mer eller mindre kaputt och de skriver på sin första sida (eller skrev nyss, när jag lyckades få se den - nu är den onåbar) att det i princip inte går några tåg - förutom de stackars tåg som varit ute och rullat (försökt rulla) sedan igår.

J träffade en vän på Willys som hade försökt att ta sig till Härad nu på förmiddagen och det gick inte. Avfarterna från motorvägen var så översnöade att det var omöjligt att ta sig dit. Det är ju riktigt, riktigt illa för det måste ju betyda att det inte heller går att ta sig därifrån och då är ju viktiga samhällsfunktioner som sjukvård och räddningstjänst satta ur spel.

SMHIs progonos från 6.30 i morse påstår att det ska snöa här hela dagen idag också, men det är ju tack och lov alldeles helt och hållet fel, för himlen är klarblå och solen skiner. :)

...det är så sjukt mycket snö....! =) Jag och barnen ska gå ut nu och se om vi över huvudtaget kommer runt till baksidan av huset.

SJ:s sida med info om trafikstörningar till följd av snöandet går inte att öppna. Jag anar oråd inför hemresan. I morse var vi faktiskt bara 5-10 minuter försenade, så det var ju inte så farligt.

Bara för att jag aldrig har provat att lägga in ett YouTube-klipp förut... :)

Jag har målat naglarna också, för första gången på jag-vet-inte-hur-många år. Det kanske är en lite försenad trettioårskris? Hur länge tror ni lacket sitter? En halvtimme?

Förövrigt känns det ganska bra med klackarna nu. I alla fall hemma i hallen. Skorna är förstås dagens foto från igår, så håll utkik så kommer de här så småningom. :)

Det var ståplats som gällde på tåget i morse. Som jag förstod det var tåget hälften så långt som det borde ha varit (pga fordonsbrist, fast någon bakomliggande förklaring till det fick vi inte) och det satt folk i trapporna på dubbeldäckaren redan när den stannade till i Strängnäs. Jag övervägde en kort stund att kliva av och vänta en kvart på nästa tåg, men det tåget går inte bara en kvart senare, utan själva resan tar också 15-20 minuter extra, så det handlar om en ganska stor tidsförlust. Alltså stod jag kvar.

När vi hade åkt ca 20 minuter ångrade jag mig gruvligt, för då blev jag plötsligt väldigt illamående. Det kändes lite bättre en kort stund när jag fokuserade på att andas och att försöka titta ut - på det lilla som gick att urskilja där ute i mörkret - men sen blev det bara värre och värre och när jag kände hur det började strama i käkarna på ett väldigt obehagligt sätt såg jag ingen annan utväg än att tigga till mig en sittplats. Kallsvettandes fick jag sätta mig ned och tack och lov så hjälpte det ganska omedelbart. Fy sjutton vilken mardröm det skulle vara att kräkas i ett proppfullt tåg.

Sen var tåget fantastiskt nog ännu snabbare än enligt tidtabellen och jag tror vi var framme i Sthlm ca 7 minuter före utsatt tid. Otroligt skönt. Men det är inte värt det. Jag fixar tydligen inte att stå hela resan så tidigt på morgonen.

Nu är jag helt ur balans. Supersömnig. Kroppen väntar på att få sova och vill inte riktigt gå med på att det inte blev något den här morgonen.