AnnaBlogg

Visst var det en söt tomtenissa jag var hemma och vabbade med för ett par veckor sedan?! :)

...men nu sitter jag framför datorn och känner mig risig och har ont i halsen och huset i övrigt är alldeles tyst och stilla, så då har jag i alla fall tid att uppdatera bloggen... ;-) Jag tror att mitt immunförsvar har flyttat till något avlägset och mycket soligare land, för jag har varit sjuk massor med gånger i höst. Det är så himla trist att bli så här orkeslös och eländig. :(

Jag kan dela med mig av en tråkig nyhet till, innan jag ska basunera ut den glada... och det är att bilen står på verkstad idag. Vi håller tummarna för att det är ett förhållandevis litet fel som "bara" hamnar på en och en halv tusenlapp i kostnad ungefär, men det känns ju alltid rätt så oroligt innan felet är konstaterat och åtgärdat...!  

Den glada nyheten då... Det känns fortfarande helt overkligt och vi har liksom fått gå omkring och påminna oss under hela helgen om att det faktiskt är sant... för i fredags eftermiddag fick vi veta att J har fått ett nytt jobb...!

Det är ju inte säkert inte en så stor nyhet för alla som följer bloggen, för ni vet kanske inte att J blir av med sitt nuvarande jobb vid årsskiftet eftersom hela verksamheten här i Strängnäs läggs ned. Vi har vetat om det ganska länge men eftersom arbetsmarknaden inte direkt bubblar och sjuder av lediga platser så har det inte funnits så där väldigt många jobb att söka. Framför allt inte jobb som ligger nära hemmet. Eftersom jag tillbringar mellan 3 och 4 timmar per dag med att pendla så såg vi inte direkt fram emot en tillvaro där vi BÅDA skulle tvingas till det. På något sätt hade det förstås gått att lösa, men nu har J fått ett riktigt bra jobb som ligger ca 35 min bort med bil. Det är fantastiskt mycket bättre än vad jag hade vågat hoppas på...!



Igår lyckades vi baka en hög med lussebullar. Vi läste på något märkligt sätt fel i kokboken och gjorde en helt vanlig bulldeg, men med saffran i, så då fick det bli snäckor med smör och socker i, i stället för vanliga lussekatter. De blev riktigt smaskiga, så katastrofen som ett misslyckat bak hade inneburit avvärjdes. =)

Alva var så söt när hon hjälpte mig att pensla bullarna med ägg. "Jag är nästan som en mamma! Eller som en pappa. Men jag är ju en tjej och då kan man vara en mamma."

Äntligen fick någon från ambassaden träffa Per och nu vet jag att han mår bra och att han kommer att flyga tillbaka till Prag i natt. Skönt!

Linus får tydligen inte behålla något han äter så här efter operationen, men förhoppningsvis lugnar det ned sig snart...!

Efter mycket väntan och en lång dag så har i alla fall Linus operation gått bra! Jätteskönt!

Vi var bjudna på namngivningscermoni för barnens första lilla kusin igår. Vädret var härligt och cermonin var vacker och som om det inte var nog så, passade Linns föräldrar också på att överraska oss med en vigselcermoni. Alldeles överraskade blev vi i och för sig inte, men man kan ju aldrig vara helt säker. Det var väldigt vackert och det var fler än jag som behövde snyfta lite... :)

Stort grattis till T&T och lilla Linn...!



We had a lovely weekend and the "naming ceremony" for Linn (our kids' first little cousin) suddenly transformed into a surprise wedding...! :) The thought had crossed our minds, but we definately weren't sure what to expect. It was sooo beautiful and I was not the only one who had happy tears in my eyes... :) Huge congrats to T&T and Linn...!

Första skoldagen! Det är inte klokt... förskoleklass förvisso, men allt är ju nästan som i skolan. Och det är på skolan. Med en skolgård full av större barn. En hel klass där nästan alla ansikten är nya. Nya lärare, nya lokaler, nya rutiner. Oj vad det var spännande och roligt! Jag är helt klart mer nervös än vad Linus är. Han är förstås spänd, men han hade väldigt roligt igår. Det var mjukstart med bara ett par timmar och jag och J var med hela tiden. Idag är det "på riktigt" och han ska få prova på fritids en stund också. Det pirrar i min mage, men det var förstås inga problem att få säga hej då i morse. Jag hoppas att han vill berätta om dagen i eftermiddag. :)

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Yesterday was first day of school...! So very exciting...! Lot's of bigger kids on the school yard. New teachers, new friends, new routines. A whole new world...! We started out with only 2 hours yesterday and me and J were there the whole time. Today is "for real" for the first time. But there was no problem leaving him, of course. He is so excited and I'm definately more nervous than he is... I hope he'll tell me about his day when I pick him up this afternoon because I'm so curious...! :) 

New hair today...

En av våra brandvarnare - oklart vilken - fick spel och larmade i natt vid ett-tiden. Egentligen konstaterade vi väl ganska snabbt att det inte var någon brand och tjutandet slutade av sig självt ganska snart, men det tog ändå över en timme att få ned pulsen och att somna om och det var nästan motvilligt jag gick med på att stänga ögonen. Jag gick dessutom en extra runta och tittade och sniffade, efter att J hade varit runt, för jag kunde verkligen inte slappna av.

Jag har alltid varit väldigt rädd för eld och falska brandlarm är verkligen inget jag behöver fler av. Grejen är att det har hänt tidigare. Sedan vi flyttade in i huset i mars -07 har vi haft 4 falska brandlarm, varav 2 mitt i natten. Vi bytte brandvarnare efter senaste gången och jag var helt övertygad om att det skulle lösa problemet, så det känns verkligen inte bra att det hände IGEN. Vad kan det bero på? Har vi för mycket damm i luften? Sitter någon av dem i något drag, där det blåser förbi damm? Vad kan det annars vara som utlöser det? Usch, jag blir skakis igen när jag skriver om det här.

Jag hittade en tråd på "bygga hus" från 2006 där någon berättar om ungefär samma sak och där hände det alltid i slutet av juni - början av juli. Jag vet att i alla fall 2 av de tidigare 3 larmen har varit mellan maj-augusti. Det tredje minns jag faktiskt inte när det hände. Jag undrar om det kan ha med väder och temperatur att göra?

Hua... att vakna mitt i natten av det där tjutet är i alla fall fruktansvärt. Och jag sprang förstås upp utan glasögonen så jag såg ingenting och man är inte speciellt klar i huvudet heller så dags. Johan fick säga till mig att gå att ta hand om Linus, som vaknade och undrade vad som stod på, för jag stod kvar ovanför trappen och hade fortfarande inte bestämt mig för om jag behövde rycka upp barnen och springa ut eller inte. OM det verkligen är en brand har man ju inte tid att så och fundera, men kanske skulle man känna lukten och förstå att det var på riktigt om det verkligen gällde.¨

EDIT: Jag läste just det här och insåg att det kanske är därför? Brukar ni dammsuga era brandvarnare? *känner mig plötsligt lite dum*  "Brandvarnare bör dammsugas åtminstone två gånger per år eftersom damm, pollen och flugor kan utlösa falsklarm."

-------------------------------------------

Long post in Swedish, short version in English... ;-)

One of our fire detectors went off in the middle of the night. It was a false alarm, but I'm still shaky... I have always been very afraid of fire, and waking up to that sound is horrible! It has happened 3 times before - one of those times being in the middle of the night too - since we moved to this house in March -07. After the third time we changed the detector and I was so confident that we'd solved the problem, so I'm really disappointed that it still happened again...! I have no idea what causes the alarms. Too much dust in the air? I'm not even sure which of the detectors went of tonight, because it stopped rather quickly, all by itself. But even if we could see there was no fire, it took more than an hour before I was calm enough to go back to sleep, and I didn't really want to close my eyes again... :( I really hope it doesn't happen again...

EDIT: I just read that fire detectors should be vacuumed twice a year because dust, pollen and flies may cause false alarms. I guess that might be what we've done wrong...? *feeling a little bit stupid*

Mysig liten utflykt igår...

Idag var vi på Lådbilslandet. Det var fjärde året i rad för Linus och första gången som Alva fick prova att köra. Jag var lite nervös för hur det skulle gå för henne, men traktornerna klarade hon förstås jättebra! :) När ska jag lära mig att hon är mycket större än jag tror? Lite värre var det med de andra bilarna, för när man var tvungen att hålla sig på vägen och dessutom var tvungen att få hjälp gång på gång av främmande tonårskillar, då blev utmaningen lite för stor. Det åket avbröts ganska snabbt och istället blev det en andra tur med traktorerna.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

We went to this great place called Lådbilslandet today. For Linus it was the fourth time, but for Alva it was the first time she got to try it too. I was a little nervous about how she would handle it, but of course she did great! When am I going to learn that she is a big girl..? She got to drive the tractors in "Farmers country". The other cars, where you're supposed to drive on small roads, were a little bit too difficult for her. She tried once, but wanted to quit rather soon after driving on the grass and being rescued by a foreign teenager (working there). She went for another ride in the Farmers country instead, and she had a lot of fun!

Jag har tittat igenom lite gamla foton och jag fastnade för de här underbara bilderna från januari 2007. Det är inte klokt vad tiden går...

----------------------------------------------------------------------------------------------------

I've been looking through some old photos and I stop myself from posting these, from January 2007... I can't believe how fast time flies...! Are these really the same kids that are now sleeping upstairs...?

Idag följde jag med L till öronläkaren och det bestämdes att han ska få ett rör inopererat i höger öra. Han har fortfarande vätska kvar, sedan en öroninflammation förra våren. Samtidigt kommer halsmandlarna att tas bort. L snarkar förfärligt och vi har också upptäckt att han ibland har riktigt svårt att andas vettigt när han sover. Till sist drar han ju in luft genom munnen, så det är ju inte så att han inte alls får luft, men det låter hemskt jobbigt och SER hemskt jobbigt ut när hela bröstkorgen rör sig på ett onormalt sätt eftersom han inte får luft.

Det känns obehagligt med narkosen. Men det kommer säkert att gå bra. Och förhoppningsvis gör det nytta. Halsmandlarna är väldigt stora och när jag berättade om det här fick jag frågan från en bekant om L är kinkig med maten. De hade nämligen misstänkt att deras dotters problem med mat eventuellt kunde bero på stora halsmandlar och att det helt enkelt kunde vara obehagligt att äta vissa saker. Jag har ingen aning om ifall det kan finnas såna samband, men L är i alla fall otroligt kinkig med mat. Det är några få saker som han gillar och äter mycket av och det mesta därutöver går överhuvudtaget inte att få i honom. Det kanske inte har något med mandlarna att göra, men det känns ju bra att intala sig att det verkligen kommer att göra nytta och att det därmed är rätt beslut... ;-)

Idag har vi varit på utflykt till Stockholm. Eftersom barnen inte är så värst vana vid att åka tåg och tunnelbana, så blev ju bara själva resan ett äventyr i sig. :) Väl hemma igen var vi helt slut alla fyra, men vi har haft en bra dag.

Dinosaurierna var förstås väldigt häftiga...





...och den här fjärilsväggen var väldigt vacker...

Igår var det några som var väldigt upptagna med att tillverka gegga... :)



...och idag har jag bland annat ägnat mig åt lite trädgårdspyssel...



Semester är bra...!