Fortfarande inget pyssel...
Ett glatt foto är allt jag har att bjuda på så länge... :-)
Ont om pyssel...
Så nu är hon klämd och tittad på av en barnläkare och han lanserade inte helt oväntat förkylningsteorin och sa att det inte verkade vara någon fara alls med henne. Varken kräkningen, "svimningen" eller blodstrimmorna är något konstigt och det är jättevanligt att olika virusinfektioner sätter sig mer i magen än i näsan på de små.
Pust, jag känner mig ganska lugn just nu men också väldigt trött. Det har verkligen varit mycket nu. Och i helgen ska Johans födelsedag firas med besök här både på lördag och på söndag. Jag hoppas att vi kan få en lugn kväll ikväll, utan sådär mycket skrik som igår, så att vi känner att vi har läget under någorlunda kontroll imorgon. Och på ett sätt underlättar det ju att få besök också, för då får Linus fler människor att kidnappa med sig in i sitt rum. :-) Det gäller bara att vi inser att gästerna förmodligen klarar av lite dammtussar och allmänt kaos, så att vi slipper få total städpanik (för om målet skulle vara att få verkligt fint här hemma skulle det behövas rätt mycket panikstädning... ).
Ett par bilder på Alva från idag. Ser inte så sjuk ut, eller hur?
Riktigt ruskväder, dagistider och sån't...
Hualigen vilket otäckt väder. Jag har redan varit ute i eländet med Alva en gång idag, eftersom hon skulle ha sin andra vaccination och snart måste jag gå ut igen, för det börjar bli dags att hämta Linus. Fast det ser ut som om det har slutat snöa och mest stormar nu, så det kanske börjar ordna upp sig lite. Men jag kände plötsligt hur "det vore inte så dumt med två bilar"-tankarna vaknade till liv idag... vi som redan kör ganska lite med den vi har nu...
Förutom att vaccinera Alva så lyckades jag få träffa en läkare som ska skriva ett intyg om att Linus behöver gå mer än 15 timmar/vecka på dagis. Det första beskedet jag fick var ju att jag skulle behöva bli sjukskriven för att få utökad tid, men nu verkar det gå att ordna den här vägen. Jag är så tacksam för att det finns snälla människor som orkar engagera sig och hjälpa till, för jag tycker att det här är urjobbigt. Så jag gråter över att jag gråter mig till ett intyg på att Linus inte mår bra här hemma... och det är väl inte konstigt att det får självförtroendet att svaja... Det är ju långt ifrån klart ännu, men läkaren skulle skriva att vi vill ha 4x6 timmar i veckan, dvs 24 timmar i veckan istället för 15 timmar i veckan och en hel dag hemma per vecka istället för 2 hela dagar varannan vecka och 3 varannan.
Men herregud, i Stockholms kommun får storasyskon gå 30 timmar i veckan på dagis utan att mammorna behöver gråta något alls... (kanske på fler ställen, men det är Stockholm jag känner till) så halva jag inser att det kommer att bli bättre för alla om det här går igenom. Och att det inte är något jag ska ha dåligt samvete för. Linus kommer att få mer utrymme för lek och kompisar och jag och Alva kommer att få mer tid och lugn och ro. Och förhoppningsvis kan det göra att jag orkar ta till vara den tid vi ändå får tillsammans alla tre bättre än jag gör nu.
Men nog är det svårt... svårt att känna att man inte orkar och svårt att be om hjälp.
Nu är det dags att leta fram ett par varmare skor. "Slip-in"-modeller är inte så bra i snö upptäckte jag under min förra promenad... ;-)
Lite gnäll och glada foton
Först lite gnäll - jag har blivit sjuk. :-( Har frusit halva natten och svettats andra halvan och känner mig inte alls speciellt uppåt utan skulle helst stanna i sängen hela dagen. Det är ju då lite svårt med två barn här hemma, men jag har i alla fall pratat med en väldigt hjälpsam FK-människa som förklarade att Johan kan ta tillfällig fp för att ta hand om Linus, om det skulle behövas. Vi får väl se hur dagen blir. Jag måste i alla fall ringa och ställa in Alvas 5-månadersvaccinering som hon skulle fått idag, för till BVC orkar jag verkligen inte ta mig.
Roligare är den här glada Alvabilden... :-) 5 månader och full av skratt...
...och de här höstglada bilderna på Linus från igår...
På pysselfronten väntas de juliga hÄnglarstämplarna trilla in i brevlådan idag och det är ju alltid roligt att vänta på... Sen får vi se om jag nu har någon ork över till montering och stämpling i eftermiddag. Och imorgon ska första numret av den svenska scraptidningen dyka upp och det är ju alldeles extremt och olidligt spännande!
Ibland är det svårt
Phu... hon somnade till sist, Alvatjejen... och Linus tittar just nu på film. Undrar just hur många avsnitt av Lille Ho som behövs för att jag ska återfå lite energi?
Imorgon blir en bättre dag. Och på torsdag kanske jag inte ska skrika något alls på mina barn, utan bara vara glad och lugn och lycklig?
Som kompensation för att jag klagat lite på världens finaste Alva så får jag väl visa den här bilden. Det är väl tur att hon är så söt... :-)
Randiga familjen...
Jag har insett att jag gör misstaget att tro att Linus är "vuxen"... Det fattar jag inte heller hur det gått till, för den faran kände jag ju till och så skulle det såklart inte bli. Och så står jag ändå här och undrar varför Linus inte förstår än det ena, än det andra... han som är så stor... *suck* Stora lilla gullungen, det är inte lätt att vara 3,5 år... Han har verkligen kommit in i den mest fantastiska "varför"-period. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att en och samma lilla varelse skulle kunna kläcka ur sig så många varför på en och samma dag. =) Eller på en och samma kvart, för den delen...
Äntligen hemma!
Hur mycket avskyr man inte program som slutar att fungera när man just är näääästan klar? Jag skrev nyss ett ganska långt inlägg om att det är så skönt att Johan är hemma igen och att jag är rätt utpumpad efter nästan en vecka med honom i Holland (fast med hjälp av barnens morfar här hemma, tack och lov). Och så slutade internet explorer plötsligt att funka... *suckar*
Den andra delen av inlägget handlade om att köpa hus. Jag blev ju rätt less när vi var tvugna att ge oss i en budgivning för ett tag sedan och inget som varit till salu sedan dess har riktigt stått sig mot det huset som var "vårt" men som vi inte fick... Men nu ska vi på en visning i eftermiddag igen och det känns lite spännande. Det är ett hus med många plus och några minus... och framför allt är ingen besiktning gjord ännu. Vi är inte intresserade av några stora renoveringar, så det känns ju lite avgörande hur det står till med allt viktigt och stort... Vi får se. :-)
Nu vågar jag inte skriva mer, för då kraschar väl allt igen... pyssel har jag inte haft tid med på ett tag, men kanske imorgon hoppas jag! Det kliar såklart i fingrarna... :-)
Själva hemma
Idag har Johan åkt till Holland för att jobba och jag och barnen får klara oss utan honom ända tills på tisdag. Det känns både tråkigt och jobbigt och som att det ändå kommer att funka ok... Min pappa är på väg hit så vi får som tur är lite hjälp och sällskap av honom. Linus fick plötsligt feber natten till igår, men tack och lov är han feberfri igen redan idag. Han är inte så värst förkyld heller, mest lite hostig, så jag vet inte vad det där var. Men barn får väl ofta febertoppar utan någon större anledning. Det ska bli kul att Linus får träffa sin morfar under flera dagar nu, för det har mest handlat om kortare besök tidigare. Och nästa vecka har Johan tagit ledigt på onsdag, så vi får en dag tillsammans allihopa när han kommit hem. Jag missar cybercropen på Scrappiz i helgen, men det känns rätt ok. De har ju kommit ganska tätt nu den senaste tiden, så förhoppningsvis dröjer det inte länge till nästa gång. :-)
Fler som är släkt?
Kanske finns det en och annan likhet här också?
Jag städar egentligen idag, men då gör man visst såna här fynd som man bara måste få ägna sig åt en stund... :-)
Alva och Linus
Det är mycket roligare att vara glad...
Så här glad kan Alva vara och just på det här fotot tittar hon på de roliga tygdjuren i en mobil. Ett grönt får till exempel, vem har kommit på något så tokigt...? :-)
Kvällarna är fortfarande lite knepiga och det verkar faktiskt som att hon säger till framåt kl 20-21 att hon vill sova. Det värsta är att hon omöjligen somnar om inte jag går och lägger mig jag också... och det är jag inte så sugen på så dags. Det vore nämligen lite kul att hinna med att utbyta några ord med sambon i någorlunda lugn och ro, efter att yrvädret Linus somnat... Så i bästa fall somnar Alva istället i soffan i min famn och sen är jag mer eller mindre fast där tills vi faktiskt går och lägger oss. I värsta fall kommer hon inte till ro och då blir det en himla massa skrik och snuttande... Vi borde väl försöka få henne att somna i egen säng på kvällarna, men jag förstår då rakt inte hur det ska gå till. Det känns som ett mysterium...
Ett par foton istället för pyssel...
Semestern lider mot sitt slut och igår var vi på utflykt till Taxinge slott (även känt som "kakslottet") och åt godsaker som man egentligen blev proppmätt av att bara titta på. Runt slottet var det väldigt grönt och vackert och vi gick en mysig liten promenad.
Jag och Alva...
Linus sitter på en stubbe och "fiskar"...
Mer pyssel kommer förhoppningsvis att dyka upp här i bloggen under nästa vecka. Alva och jag får ju lite mer lugn och ro när killarna går tillbaka till jobb och dagis... ;-)
Imorgon ska vi på vår allra första husvisning. Ett kedjehus som jag verkligen inte vet alls vad vi kommer att tycka om. Men ganska spännande känns det allt... :-)