Finns det vargar på riktigt?
-Visst finns det inte rävar på riktigt? frågar Linus
-Jo... svarar mamma
-Men inte i Sverige? säger L och ser lite orolig ut
-Jo...
-Men inte i Strängnäs?
Gullegubben. =) Han hade det bra på dagis idag och ska dit på fredag igen. Skönt!
Jag har gjort layouten efter skissen för vecka 4 hos Sketch This. Tack för att du fick mig att hitta dit Ethel! :)
Cardstock från Bazzill, mönstrade papper från American Crafts och 7Gypsies, anteckningspapper från Jenni Bowlin, chipboardbokstäver Heidi Swapp, thickers från American Crafts, rub ons MM, zig millenium, fluid chalk.
Har ni sett...
Så blå
Allt material är visst från Cocoa Daisys februaripaket. Jag ser sååå fram emot paketet för mars, för det ser superhärligt ut.
Om någon får för sig att Cocoa Daisy verkar vara spännande så får ni föresten gärna ange mitt namn när ni lägger er beställning. ;-) Häromdagen gick de nämligen ut med att man får lite gratis cardstock om man värvar fler prenumeranter. Fast mig behövde de ju egentligen inte muta, för jag gör så gärna reklam för dem ändå. =)
Linus är på dagis...!
Det var total kalabalik här i morse. Linus ville INTE gå på foten och han ville INTE gå till dagis, utan bara vara hemma och titta på Bolibompa (jag har ju "förstört" honom genom att tillåta alldeles för tokmycket tv-tittande under de här 5 veckorna) och han skrek och grät och väckte Alva som också blev ledsen... och även om vi var ganska säkra på att det inte var någon fara på riktigt så är det ju urjobbigt när han säger att han har ont och att han inte vågar gå osv...
Tack och lov så blev han jätteglad när han väl kom till dagis och de har i alla fall inte ringt och bett oss hämta honom ännu... Johan ska skjutsa honom hem, för det kändes lite osäkert att hämta honom med vagnen och ståbrädan, speciellt som han lär kunna vara trött i benet efter timmarna på dagis och de kommer hem om en halvtimme ungefär. Jag kan inte påstå att jag och Alva haft det lugnt och att jag känner mig utvilad, men vi har i alla fall varit UTE två korta turer idag och bara en sån sak... Jag fick en avi (två stooora cirkelpunchar från Stämpelgården :-) från posten och det tog en kvart eller två innan jag ens kom på att jag faktiskt kunde gå och hämta paketet och inte var tvungen att vänta tills Johan kom hem. Snacka om att vara knasig efter att näst intill ha varit utsatt för husarrest i 5 veckor... :-(
Jag vet inte hur det blir med dagisfortsättningen. Imorgon är nog en hemmadag, för vår utökade tid är nog slut nu och jag är rädd att det är dags att försöka klara de där 15 timmarna/vecka igen, men jag hoppas att L kan få komma iväg på fredag igen.
Lite bakåt igen... :-(
Vi som bestämt att han ska till dagis imorgon... Men jag tror nästan vi kör dit honom oavsett, så får de ringa oss om de inte tycker att det funkar. Det var ju när han var hos en kompis som han började gå på allvar. Han behöver en sporre och det är ju bara för tråkigt här hemma. (Och jag är så hiskligt trött.)
Lite sjuka?
Tack till Kicks Pyssel
Jag har faktiskt scrappat lite i helgen, men bara några hemlisar som ni får vänta på att se här... :-) Faktum är att jag fick ett ryck när Scrapbooking m.m. kom i brevlådan förra veckan och nu har jag scrappat till några av deras kommande teman. Vi får väl se om de nappar på mina layouter, eller inte. :-)
Jag vet inte längre om jag tror att L ska gå till dagis imorgon.... Han går ju, men det är ju långt ifrån helt bra och lite är jag nog rädd att han ska göra illa sig om det går för vilt till, eftersom han fortfarande är ostadig osv. Och så känns det fortfarande lite jobbigt eftersom personalen var så anti när han var gipsad. Det känns som att de inte vill ha tillbaka honom innan han är helt som vanligt. Helst skulle jag önska att J hade kunnat följa med honom dit en halv dag eller så, för att se att det funkar, men han har inte tid imorgon i alla fall. Vi får se hur det blir... Det ordnar sig såklart förr eller senare.
Linus går ännu mer... :-)
Ja förresten, tack till alla som skriver så snälla kommentarer här i bloggen. Det är kul att se vilka ni är som tittar in här och läser. :-)
Lite framsteg...
En rolig grej att prova...
Jag har faktiskt gjort en LO med ett par papper från den här samlingen, men den får ni inte se riktigt ännu. ;-)
Publicerad layout...
Det är visst så att jag får visa den här layouten nu. Hänger inte med på att tiden går... Den var med i decembernumret av Scrapbooking m.m. och det var faktiskt väldigt kul att se sin layout på en blank tidningssida. :-)
Livet utan gips...
Usch, jag är lite frustrerad just nu. Linus blev ju av med gipset i onsdags eftermiddag, vid 14-tiden och han vägrar fortfarande att ens prova att gå. Han har några få gånger (första gången redan i onsdags kväll) provat att stödja en kort, kort stund och han säger att det är jätteläskigt. Att det känns konstigt förstår jag ju, speciellt som han lärde sig att GÅ med gipset och då gick på ett väldigt konstigt sätt jämfört med normalt, men det är ändå väldigt svårt att veta precis hur vi ska hantera hans rädsla. Vi vill uppmuntra honom att prova, men inte tjata för tjat lär ju bara kunna göra det ännu värre...
Han har ju visat när han rört sig i soffan och krupit runt på golvet att han kan använda benet ganska mycket, men det är just att stå på det som han är väldigt rädd för. Det är ju inte så konstigt och förmodligen är väl rädslan ännu större eftersom han var tvungen att genomlida ett helt dygn utan gips, innan de hittade sprickan i benet.
Vid ett par tillfällen igår så glömde han bort sig när han lekte och då gjorde det ont (förmodligen när han böjde benet ganska mycket) och han började gråta. Det kan göra lite ont just vid full böjning, utan att det är något farligt så föhoppningsvis är det bara en liten smärta och en stor rädsla som ställer till det. Men OJ vad jag önskar att det ska gå lite snabbt nu... att han ska lära sig gå igen! Som det är nu är han ju mindre rörlig än han var sista tiden med gipset... :-(
Vi ska till ortopeden på måndag, med Alva (som ska röntgas på rutin pga att hon låg i säte - man vill vara säker på att höfterna är ok) och om Linus inte börjar gå under helgen kanske vi kan få lite råd och hjälp där då...
Ett par svart-vit-blåa till :)
En layout med gulliga bilder på Alva. Jag hade rätt svårt för den här cardstocken från bazzill med taggiga kanter, men efter massor med försök så blev jag ganska nöjd så här. Jag gjorde remsor av 2 av kanterna.
Knappar och paperfrills från Doodlebug, floss, tape 7gypsies, QK paige mini.
Sen har jag gjort en LO efter en skiss på Cocoa Daisys forum också och det blev en layout till min BoM om min nalle... :)
Gipset är borta!!!
Scrapjacked
Jag har stämplat med clearstamps och akrylfärg - rekommenderas verkligen! De gröna prickarna är också akrylfärg och sen har jag hittat mitt nya favoritmaterial: filt! Det kommer ju en massa filtblommor och grejor från American Crafts nu (kanske från fler tillverkare också?) och jag snubblade över en liten bit i en låda med stuvbitar. Fick för mig att jag skulle testa att stansa med QK:n i filten... och det gick! Här är alltså rubriken, fotohörnen och hjärtat stansat i filt. Lite pilligt... och det är lätt att man drar sönder framför allt bokstäverna när man grejar med dem. Men kul! Jag vet dock inte hur diesen egentligen mår av det.... Det fastnar en del filt i dem, men jag hoppas att det går att få bort.
Snabbt och enkelt igen... och ett tack :-)
Cardstocken (bazzill) och paper frillsen (doodlebug) kom i paketet från Cocoa Daisy. Fotohörnet och den lilla tagen är superfina KI Memories-grejor. De gröna knapparna köpte jag på Netto. :-)
Scrapliftcup omgång 2
Layouten handlar i alla fall om när Alva började vända sig över till mage.
Papper bazzill och My mind's eye. Blomma doodlebug, chipboardbokstav heidi swapp, rub on Chatterbox. "Anteckningspapprena" har jag gjort själv i word och skrivit ut (det syns väl inte så bra här men de är lite ljusgula med blå och röda ränder) Jag har sytt på maskin längst ut i den vita cardstocken och jag har också gjort ett par gröna swirlar ut från blomman (de syns lite bättre IRL).
Mer svart - vitt - blått
Bazzill bling, mönstrade papper Mara-Mi (det med strecken på) och Provo Craft (det med glittriga cirklar). Övriga saker ingick inte i kitet: anteckningslappen är från Jenni Bowlin, stickerspilen och metallpilen, samt prickarna (som är rub ons!) är från 7gypsies, den stämlade handen och stämplarna till "februari 07" från Making Memories. Rubriken är stickers från Arctic frog. Mina band har jag ingen koll på varifrån de kommer.
Den andra handlar om Linus absoluta favoritlek - "att skörda". Från början var det en skördetröska och ett par traktorer som skulle brumma runt på Linus säng och då lekte vi faktiskt att vi skördade, men nu betyder det egentligen lite vad som helst, så länge man kör runt med olika fordon på Linus säng. Det är ungefär det enda Linus vill leka... *himlar med ögonen* ...och det har väl blivit lite väl mycket skördande för min smak, under de här gipsveckorna. ;-) På onsdag ska gipset ÄNTLIGEN bort förresten! På tab-klistermärkena har jag skrivit namnen på de tre fordon som är inblandade i den här bilden... Stora Blå, Skopis och Ponken...
Allt material är från kitet. Bazzill bling, mönstrade papper från Mara-Mi, thickers från American Crafts och tabstickers från 7Gypsies.
Svart - vitt - blått
Cardstocken är Bazzill bling och heter Glitz, det mönstrade pappret är från Cherry Arte och det svarta längst ned är ett sammetsband. De runda grejorna är stickers från 7Gypsies. Bradsen från making memories och bokstavsstickerserna och chippisarna från American crafts och heidi swapp var inte med i paketet från Cocoa Daisy.
Mer om sömnen...
Hon skriker alltså som en galning när hon ligger i vagnen och jag finns precis intill. Hon skriker nästan lika mycket när Johan bär henne. Det är bara jag som kan lugna henne genom att bära och sjunga (men somnar gör hon inte). Fatta att jag är skräckslagen inför ett eventuellt försök med 5-minutersmetoden! Hur gör man för att inte plocka upp henne när hon hostar så hon låter som att hon ska kräkas och kvävas?
Att jag inte lägger mig med henne och sen går upp igen beror på att det oftast tar så lång tid att jag blir så trött att det liksom inte är någon idé. Och sen vaknar hon alltid efter 30-40 minuter om jag inte är där brevid henne och då vägrar hon 9 gånger av 10 att somna om igen, för att jag inte är tillräckligt snabb in till henne.
Ja himmel och pannkaka, jag vet verkligen inte vad vi ska göra. OM vi ska köra 5-minutersmetoden så är det ändå aktuellt först om en dryg månad, så jag måste ändå försöka stå ut till dess. Jag accepterar väl läget de flesta kvällar, men när den där frustrationen bryter ut så som den gjorde igår så är det inte roligt. Då vill jag bara kasta saker omkring mig och ge bort Alva till någon som klarar av henne...
Enkel och snabb LO
Tusen tack till er som kommenterar här i bloggen. Ni gör mig glad!
Osynlig...
De har listat några tekniker som var tvugna att ingå (man får välja bland flera) och jag sydde på maskin (när maskinen väl kommer fram försöker jag sy så mycket som möjligt innan jag packar undan den igen... ), stämplade, rev papper och chalkade...
Bazzill, Daisy D's, clearstamps från Autumn Leaves, fluid chalk från Colorbox, Zig Writer EK Success, QK Paige mini
Queen & Co
Min layout blev en BoM-sida där jag skrivit lite om hur allt går upp och ned just nu. Det är mycket som är jättebra samtidigt som det är en urjobbig period...
Bazzill cardstock, mönstrade papper från My Mind's Eye och Scenic Route, Ghost letters från Heidi Swapp, akrylfäg MM, band DCWW, paljetter och brads Queen & Co, fluid chalk, symaskinssöm.
Söndagslayouten om juice...
Papper från We R Memory Keepers och bokstavsstickers från Chatterbox.
En layout...
Jag har kommit på att jag har en himla massa papper som jag fortfarande tycker väldigt mycket om, trots att de börjar bli "gamla". Det känns skönt, för jag dras ju verkligen med och vill ha allt nytt... men det är på något sätt inte lika illa när jag fortfarande blir glad av de gamla grejorna också. :-) Det hade varit värre om allt här hemma känts trist och jag bara varit intresserad av det nya...
Här är det då gamla Lollipop Shoppe från Basic Grey...
Bazzill cardstock, mönstrade papper Basic Grey, bokstavsstickers American Crafts, QK Paige, pil 7Gypsies, minitags QK, rub ons Basic Grey, minibrads Making memories, egengjort fotohörn + fotohörn från 3L(?)
Fotot är ju egentligen bedrövligt med den där blixtskuggan, men det är ju som det är. Hon skrattar i alla fall väldigt mycket på bilden, lilla tokstollan.
I brist på färdigt pyssel...
Jag var hur som helst på Netto igår och shoppade små knappar:
...och sytråd. Den är säkert av usel kvalisort, men det spelar ju inte så stor roll när man ska ha den till scrapbookingen. Det som var så himla BRA var att det kom med färdig undertråd! Så man slipper hålla på och spola upp sån hela tiden. Mycket, mycket bra...! :-) (Ok, superknäppt att bli så lycklig över det, men så kan det visst vara...)
Och så var det en sån där dag idag, då jag var glad att det inte var igår... Igår duschade jag nämligen inte förrän framåt kl 16.30, när Johan kommit hem och större delen av dagen var jag riktigt sunkig och halvklädd (jag kan ju ändå inte gå ut med Alva och gips-Linus...). Och då hade det inte varit så kul om postmänniskan ringt på dörren, som han gjorde idag, då jag lyckligtvis var duschad och klädd och klar!
Han kom dels med en liten födelsedagspresent från mamma (tack!) men också med en hel hög med underbara band från reasonable ribbon. Gillar det stället skarpt!
Nu saknas det bara en massa pysseltid... :-) Och i och för sig skulle postdagen bli komplett först om mitt februarikit från Cocoa Daisy skulle råka dyka upp, plus ett par gamla kit från Jenni Bowlin, som hon rear ut just nu. Jag hittade till Cocoa Daisy när de hade Ali Edwards favoritprodukter i sitt januarikit. Jag hann inte få något då, men står på en väntelista och ska få förbeställa när de fixar ihop fler kit (någon gång snart, hoppas jag). Beställde istället februarikitet ihop med en 3-månaders prenumeration. Jag har inte köpt så mycket kit tidigare, men har kommit på att det nog är väldigt trevligt att få lite färdigmatchade saker ibland. :-)
Förresten - jag blev ungefär hur glad som helst över tredjeplatsen i första omgången av Scrapliftcupen på Papirgleder! Det fanns hur många fina bidrag som helst, så det trodde jag inte. Nästa omgång är igång och man ska sy + ha med något vitt på sin layout. Det passar mig jättebra, så nu ska jag bara hitta tid. Det dräller av inspirerande layouter att välja bland att lifta, så det är inget problem. :-) Jättekul!
Fina papper...
Jag trillade in bland lite fina scrapsaker hos Tinkering Ink... jag vågar inte lägga in några bilder direkt här i bloggen (eller borde man våga det eftersom det trots allt blir reklam för dem och det finns ju 1000 bloggar som verkar sno bilder hej vilt?) men ni kan ju kika in på länken. :-)
Jag har scrappat en layout idag också, mellan hurraropen för Anja och Patrik Järbyn... :-) men den är till en tävling och jag har inte klart för mig om jag får visa den eller inte, så jag håller på den lite... Den handlar i alla fall om min favoritjuice. Lite knasigt, men den var skoj att göra.
Flyttplanering...
Sen är det ju alla andra grejor som måste fixas med, el och vatten, hemförsäkring, livförsäkring, telefonabonnemang, internet osv... jag blir helt snurrig i huvudet. Det går sakta framåt med fixandet, men vi borde nog ta ett jätteryck i början av den kommande veckan så vi kan bocka av lite viktigheter från listan sen. Det är ju utmattande bara att ha allt snurrandes i huvudet. Och jag är så rädd att vi ska missa något viktigt och stå där utan el eller nå't... :-) Men många har ju klarat av att flytta till hus före oss, så då borde väl vi också kunna. =)
Skisser...
Ett par kort till...
Tack för alla gratulationer igår! :-) Att fylla år har inte varit så värst stort på ganska länge nu - vi firar inte så där hejdundrande - och även om jag absolut inte känner att det är någon 30-årskris i antågande så måste jag ändå säga att den här födelsedagen väckt en och annan tanke mer än vad de senaste gjort. Det är konstigt hur tiden går helt enkelt... :-)
Jag har knåpat ihop ett par enkla kort idag.
Papper från Chatterbox och stämpel från hÄnglar och stÄnglar.
Papper från Autumn Leaves (Foofala) och stämpel från Inkywings.
Tusen tack...!
har just ätit sån't här gott...
och jag vill tacka mina väldigt, väldigt snälla vänner för de underbara korten och presenterna som kom i brevlådan idag:
Tusen tack Ulrika, Linda, Lilo, Sanna och Åsa! :-) Ni gjorde mig verkligen sååå glad!
Ett grattiskort
Jag är såååå pysselsugen så jag tror jag går under, men hinner inte så mycket och har svårt att få något gjort när jag försöker eftersom jag inte får vara ostörd och eftersom jag känner att jag inte kan stöka till lika mycket som vanligt eftersom det tar så lång tid att plocka undan *längtar lite till efter pysselrummet*.
Ett enkelt litet grattiskort har jag i alla fall lyckats knåpa ihop. :-) Idén till blomman som är gjord av QK-månar har jag snott från Scrappiz och den duktiga kortmakaren Agno02.
Det här är mitt allra första kort med stämplarna från senaste Magnoliapaketet och det är jättetrist att jag inte hunnit stämpla och färglägga och kortmaka mer. Jag var i alla fall jätteduktig och hoppade över senaste hÄnglarpaketet och jag ska inte köpa nästa Magnoliapaket heller. Det är jättekul med nya stämplar och de är ju alltid SÅ fina, men när jag inte hinner använda dem måste jag ju hejda mig lite, eller hur? Det är ju kul att det kan lyckas ibland. =)
Mer tankar om sömn...
Jag har dock läst mig till att man rekommenderar 5-minutersmetoden mellan 4-7 månader och från 10 månader och uppåt och inte just nu (Alva blev 8 månader 24 jan) eftersom många barn är extra separationskänsliga vid 8-9 månader. Linus var aldrig speciellt kinkig med sånt alls, men Alva är TOKmammig och det är sant att det blivit värre den sista tiden, så det vore kanske alldeles dumt att ge sig in i 5-minutersmetoden just nu. Även om jag skulle behöva en förändring just NU egentligen...
Vi ska ju flytta i mitten av mars också och lagom när vi är färdigflyttade blir Alva 10 månader, så det kanske är smart att vänta till dess och se om vi behöver "ta i med hårdhandskarna" då.
Jag är fortfarande väldigt kluven till metoden, men ni som använt den och fått jättebra resultat är ju förstås väldigt övertygande. Jag tror absolut inte att ni har skadat era barn, men däremot skulle säkert mina ta skada... ;-)
Nä, men skämt och sido. Ni får det att låta som att en 8-9-månaders bebis är så beräknande och kall. "Nu skriker jag så tårarna sprutar och så att jag knappt kan andas och det gör jag för att mamma och pappa minsann ska få se att de inte kan lämna mig så här." Hm... jag vet att de är smarta och Alva slänger ju t.ex. ned grejor från stolen för att det är så kul när vi plockar upp dem igen, men ändå... Det känns ju inte som att det är hennes fel att hon inte somnar lätt som en plätt. Men om man ser metoden som att man lär henne att det är ok att somna själv... ja, ni hör. Jag är bra på att överanalysera saker. =)
Något postitivt efter allt trist...
Linus går förresten på sitt gips sedan igår. Det är lite halt så vi borde hitta på något för att göra halkrisken mindre, men annars går det väldigt bra. Han såg så himla lycklig ut när han upptäckte att han kunde gå!
Spillbitar...
Papprena kommer från My Mind's eye, WeR Memory keepers, Autumn Leaves, Chatterbox, KI Memories och Scrapworks. Jag är inte säker på att jag haft så många olika tillverkare på en och samma LO någon gång tidigare.
Om 5-minutersmetoden bland annat...
Igår somnade Alva faktiskt vid kvart i åtta (jag ammade henne till sömns) men hon vaknade såklart efter den där halvtimmen och sen fick jag henne inte att somna om. När Linus var liten rusade jag in och la mig i sängen och ammade igen och så somnade han om. Ingen perfekt lösning direkt - verkligen inte - men det hade varit bättre än som det är nu. Igår tog jag upp Alva igen eftersom hon började gallskrika och så satt hon i mitt knä och var supertrött och sen fick vi bära på henne ett tag tills jag provade att få henne att somna igen och då somnade hon faktiskt, tjugo över nio ungefär... men vaknade efter typ 3 minuter när jag gått upp igen. Hon vill verkligen inte somna, och gör hon det så vill hon att jag ska ligga kvar brevid... När hon vaknade då vägrade jag att gå och lägga mig där igen, så då var hon uppe tills jag till sist la mig "på riktigt" straxt efter 22. Då låg hon och skrattade, sprattlade och stökade ett tag, men somnade till sist vid bröstet.
Men 5-minutersmetoden... Det är ju det enda jag ser att vi skulle kunna göra som vi inte redan provat - eller i alla fall det enda drastiska... men jag känner mig väldigt skeptisk just nu och då går det ju inte att göra det. Dels är jag skeptisk till metoden i sig. Om det är som Lindzi skrev, att man lär barnet att det inte är farligt att somna själv, så låter det ju väldigt bra. Men om det handlar om att man lär barnet att det inte är någon idé att skrika, mamma och pappa kommer ändå inte... då känns det inte lika kul. Barnet kan ju inte göra något annat än att skrika och om de enda i världen som hon litar helt på (ja inte ens Johan duger ju till fullo... ;-) inte dyker upp när hon skriker och gråter... Pust. Det känns för grymt.
Men det är inte bara det. Jag tror verkligen inte att det skulle funka heller. Eller, det är klart att hon skulle somna till sist, men jag tror det skulle ta lååååång tid. När vi försöker få henne att sova så gallskriker hon ju även om Johan eller jag ligger brevid henne i stora sängen. Hur ska det då inte bli om vi dessutom går ut? Vi HAR ju gått ut ibland, för att vi helt enkelt tröttnat. Jag vrider på speldosan och går ut ibland och det resulterar alltid i totalt panikskrik inom 2 minuter. Hon skriker inte bara det där "arg-skriket" som är lättare att stå ut med, utan det är verkligen ett maxskrik och tårarna rinner.
Om hon skulle somna så skulle det ju vara av total utmattning. Det känns inte kul...
Men ni som lyckats med 5-minutersmetoden kan ju försöka övertyga mig... ;-) Om jag visste att det skulle funka på 2-3 dagar kanske jag skulle kunna förmå mig till det trots att det känns som ett enormt svek. Kanske.
Ska bara gnälla lite... eller mycket...
När Alva var riktigt liten sov hon förstås mest hela tiden men någon gång i somras (när hon var en månad?) började kvällarna bli krångliga. Först var det bara att ligga vid bröstet som funkade - annars skrek hon. Sen slutade det att fungera och det enda som funkade för att få henne att somna var att jag gick och la mig samtidigt som henne (vid 20-21 tiden, när vi inte orkade bära henne längre) och ammade henne till sömns. Sen började det krångla, kanske i augusti? Och sedan dess är kvällarna en kamp. Alva är skittrött och hon sover inte för mycket på dagarna, men somnar ändå inte. Hon kan inte slappna av. Det är som att hon är rädd för att somna eller som att hon inte vet hur man gör. Det funkar inte att bära, det funkar inte att amma, gunga, sjunga... ingenting... Hon gallskriker inte precis hela tiden men hon är ändå tillräckligt ledsen för att det ska ta vansinnigt på våra krafter. Framför allt så är problemet att vi aldrig får det lugnt. Johan och jag har nära NOLL egen tid tillsammans och så har det varit i snart ett år. Det var ju i mitten av mars förra året som jag flyttade in på sjukhuset. Igår kände jag verkligen att det här inte går längre. Det funkar inte, vi står inte ut. Men vi kan inte komma på en enda lösning...
Just nu tror jag att obehag av tänderna som aldrig vill komma (men tandköttet är tjockt och bulligt och hon verkar helt klart tycka att det är jobbigt i munnen) och frustration över att hon fortfarande inte kryper gör allt extra besvärligt. Dessutom verkar inte magen fungera helt och hållet som den ska, utan den ställer också till lite besvär ibland.
Men det här med sömnen - det är inget tillfälligt. Jag vill bara att det ska ordna sig. Att hon ska somna snällt på kvällarna med en snuttefilt och en sång. Det känns så väldigt hopplöst.
Här ska jag pyssla...
Jag ska bara lista ut hur jag ska inreda för att utnyttja det så bra som möjligt. Har ni några tips så är allt välkommet. :-) Jag funderar på om jag ska ha en lååång bänk, efter nästan hela väggen där fönstret är, så att jag kan ha symaskinen stående hela tiden och så att jag får gott om plats för halvfärdiga saker. Jag inbillar mig att det ska bli så fantastiskt att kunna ha en LO liggande och att jag ska kunna utnyttja de små tidsluckorna bättre än nu, när det tar alldeles för lång tid att plocka saker fram och tillbaka.
Någon form av golvstående hylla borde jag väl också skaffa, helst en som rymmer 12x12-grejor. Och så hyllor på väggen ovanför bänken. Jag tycker att det är supersvårt att planera, men det är ju verkligen ett lyxproblem...
Livet med ett ben i gips...
Idag är Linus och hans pappa och hälsar på dagiskompisarna. Jag hoppas innerligt att det går bra, för L var väldigt förväntansfull och glad över att få komma dit. Jag är inte säker på att han har förstått att alla andra gått på dagis hela den här veckan, för han har sagt några gånger att "det är inte dagisdag idag" och så brukar vi ju säga när det t.ex. är helg. Men jag vet inte säkert om han bara menade sig själv eller att det inte var dagisdag för någon... Jag hoppas i alla fall att det blir positivt att hälsa på och att det inte bara gör honom jättearg över att åka därifrån...
Veckan har varit upp och ned, lite varvat. I tisdags var det kris, då mådde jag uselt och det gick förstås ut över Linus och tiden tills gipset ska bort kändes eländigt och omöjligt lång. Jag funderade på att ringa kommunen när jag grät som mest (med en hysterisk Alva i famnen - hon gillade inte när jag grät - och en Linus som satt på golet och skrek "leeeeeeka") och fråga om det verkligen var så de tyckte att vår tillvaro skulle vara nu... men sen lyckades jag få lite lugn scraptid i onsdags (det dåliga samvetet för att L får fyrkantiga ögon slår jag intensivt bort) och det räckte med den energi det gav för att ta mig igenom hela gårdagen också. Johan var hemma på eftermiddagarna i tisdags och onsdags, men jobbade hela dagen igår.
Linus själv påverkas ju väldigt mycket av hur jag mår och beter mig och han hade följaktligen också en rätt dålig dag i tisdags. Det märktes tydligt att han hade väldigt tråkigt och att han tyckte det var jobbigt med orörligheten. Jag tror det var i måndags kväll han hade riktigt ordentliga raseriutbrott mot Johan (eller så var det i tisdags) och det slutade med att han låg i sängen och grät och sprattlade för att det kliade så mycket under gipset. Han hade gråtit sig rödflammig på hela överkroppen och jag antar att den värmen i huden kan sätta lite extra fart på kliandet?
Om vi bara lyckas vara glada och hålla sams så är hans humör ändå ganska gott. Han kan ta sig fram hasandes på rumpan om han bara vill och han klättrar både upp och ned ur soffan själv. Han har stått upp några gånger, hållandes i någonting, men han vill inte riktigt prova kryckorna utan säger att han ska ha dem när han blir frisk... =)